Kockande

Före jag åkte iväg till Kenya, lovade jag vissa vänner att jag skulle kocka en kenyansk måltid till dem när jag kommer tillbaka. Men för att kunna uppfylla det löftet måste jag ju först lära mig hur man tillreder kenyansk mat. Så idag har jag agerat åskådare i köket när Tobias, Mona & Alfs kock, lagade mat.

Kyckling skulle det bli. Och det från scratch. Alltså från levande höna till mat på bordet.

Den intet ont anande hönan (eller kanske den hade sina misstankar...).

En vass kniv (fast enligt mig kunde den kniven varit vassare), stadig hand och strax var hönan huvudlös. Denna höna slapp dock inte att springa omkring eftersom den hölls fast i ett stadigt grepp.

Efter att ha doppar hönan i hett vatten lossade fjädrarna mycket enkelt.

Sen var det bara att rensa hönan och skära den i passliga bitar.

Färskt kött.

Kycklingen serverades tillsammans med den mycket typiska grönsaken sukuma. Det är en sorts färsk kål.

Tobias skar bladen i små slimsor...

... och stekte de sedan tillsammans med lök och tomat. Som kryddor använde han curry och lönnsirap.

Först var det tänkt att vi skulle ha ugali till allt detta, men eftersom det inte fanns tillräckligt med majsmjöl blev det chapati istället. Chapati är en sorts tjocka plättar och äts ofta till chai (te).

Degen formas till små bollar...

... kavlas ut...

... olja breds ut och rullas in, degen formas som en boll igen och kavlas sedan ut en andra gång...

... för att till sist hamna i en stekpanna.

Lite kokade morötter och potatis senare var lunchen klar för denna dag. Och jag har lite bättre koll hur man blandar ihop saker och ting :)

Ruma National Park

Gårdagens vildmarksliv slutade inte vid endast bergsvandringen. På eftermiddagen/kvällen åkte Alf och jag till Ruma National Park som ligger endast en 10-20 minuter från Rukongo. Parken är liten jämfört med många andra nationalparker i detta land, men det finns ändå en hel del olika djur att spana på.

"Brandbilen" redo att köra in i parken. Sen var det bara att vara på alerten och låta blicken svepa över det höga gräset för att få syn på djuren.

Topi. Dessa hästantiloper såg vi mest av under turen.

Ibis

Impala

Bufflar

Uggla

Giraffer

Denna giraff verkade vara ledaren för flocken vi körde förbi. Han höll blicken stadigt fäst på en annan giraff som kom gåendes längre bort på savannen. Den giraffen verkade inte höra till samma flock för när den fick syn på giraffen på bilden vände den om...

Örn

Detta var en lustig syn. Trädkronorna var helt fulla av fåglar. Vår troligaste teori kring varför de var så koncentrerade till ett visst ställe var att det fanns mycket mat i våtmarken under dem.

Vi körde omkring i nationalparken tills det blev mörkt och kunde sedan återvända till Rukongo. Inte så tokigt sätt att fira lilla jul på :)

Sumba

Denna dag har varit den skönaste på länge! Vildmarksliv hela dagen :D

Tidig väckning inledde årets lilla jul. Efter att snabbt packat ryggsäcken, snörde ett gäng morgonpigga mzungus på sig vandringsskorna och gav sig av för att möta berget Sumbas utmaningar.

Dit upp, till toppen av det 1750 m höga berget, var målet att ta sig.

Vägen var stundtals mycket stenig och inte allt för lättsluttande. Bra workout för hela kroppen!

Energiska vandrare mot en magnifik bakgrund!

Efter att bestigit ca 2/3 av berget stannade vi på "Babianplatån" för att äta morgonmål. Stället har fått sitt namn av att man förr väldigt ofta kunde sikta babianer på denna plats. Nu har dock berget blivit för välbesökt av boskap som betar här, så babianerna har flyttat till mera ostörda trakter.

Kaffe/te, smörgås, plättar med lönnsirap, rulltårta och choklad. Bättre smakande morgonmål kan inte finnas!

Speciellt inte med en utsikt som denna. Inte allt för långt bort ser man delar av Viktoriasjön.

Morgonmålet blev en välförtjänt paus och energiuppladdning för den återstående delen av berget...

... som också var den tyngsta och brantaste delen av bestigningen.

När det blev allt för tungt fanns det en hel del tacksamma motiv att föreviga på bild som svepskäl för lite vila ;)

På väg upp (fast jag egentligen här redan var påväg ner igen :p )

Denna padda gav mig skrämselhicka! Jag placerade foten 5 cm från den, upptäckte djuret men såg bara teckningen och främre delen av den vilket ledde till att jag var helt hundra på att bli biten av en av släktingarna till de där slingrande sakerna Alf har i några burkar. Det borde vara förbjudet för andra djur att ens lite påminna om farligare sorter!

Efter avklarad bestigning nådde vi till sist toppen. Kan lätt konstatera att det var sååå värt att ta sig upp!

Berg, skog och savann i samma bild. Ingen vidare dålig kombination va?

Uppe på toppen njöt vi av utsikten och jag satte mig med kikaren fast besluten att lyckas få syn på giraffer som finns i nationalparken vid savann-området. Jag lyckades också! :D

Efter ett tag tog vi samma väg som upp fast nu mycket koncentrerade på att inte rasa allt för snabbt ner för backen :)

Lite bergsblommor får avsluta detta inlägg.

Ravinen vid Rukongo

På fredagskvällen, efter att graduation på RYP var över, bestämde sig Alf, Rut och jag för att ta en promenad ner till en ravin som ligger i närheten av Rukongo. Skönt att sträcka på benen efter allt stillasittande!

Promenaden var inte så lång, kanske en 10-15 minuter, och denna syn var målet med promenaden:

Ravinen har uppstått av att vattnet nött på berget. Det har under årens lopp ätit sig igenom den mjuka bergarten och det som nu finns kvar är till stor del det hårda lagret. Dock sker utgröpningsprocessen fortfarande och därför ändrar ravinen kontinuerligt skepnad.

På denna bild ser man lite hur många olika lager det finns i marken. Berg blandat med jord och lera.

Ett sätt som utgröpningsprocessen sker på. Vattnet äter sig genom lager för lager så att ett stort hål uppstår. När det till sist når ett mjukt lager håller berget inte mera för trycket utan faller i småbitar varpå stora massor rasar ner och bildar håligheter i marken.

Det fanns en hel del spännande vägar man kunde ta. Och det var inte bara omgivningen som var rätt häftig. I ravinen kunde man även hitta små häftiga detaljer.

Till exempel fick vi möjlighet att studera hur en dyngbagge kämpade med att rulla sin "lilla" boll mot något obestämt mål.

Snäckor. Okej kanske inte superintressant, men lite speciellt är det nog att hitta snäckor i gammal jordmån.

Det som däremot är väldigt intressant är de benbitar som man kan gräva fram ur ravinväggen. Denna gång hittade vi både mindre bitar...

...men även rätt stora. Denna kommer säkert från en mammut ;D

Eftersom vi startade rätt sent blev det relativt snabbt även mörkt. Vi promenerade omkring i ravinen ett bra tag, men när det började se ut såhär... 

... började vi gå tillbaka till missionsstationen. Sista biten fick vi gå i becksvart mörker. Också det en upplevelse :)

Graduation vid RYP

Efter en väldigt trög start blev det graduation på RYP (Rukongo Youth Polytechnic) på fredags eftermiddagen i alla fall. Vi gick ner till skolan strax efter 1 då man ringt från skolan och berättat att de skulle börja på riktigt så småningom.

Skolområdet

Det hela började med en rundtur på området för föräldrarna. Jag och Mona påbörjade vår rundtur med en av eleverna, men hakade sedan på resten av gruppen då vi förstod att de var ute i samma ärende som vi.

Mannen i vit skjorta var vår guide.

I väntan på lunch...

... som förbereddes här.

Efter att lunchen intagits började så småningom själva cermonin. Man hade förberett en hall genom att smycka taket med blommor, placera ut soffor för hedersgästerna och bänkar/stolar för resten.

Stället cermonin hölls på.

Skolan har för tillfället tre olika linjer: murarlinjen, snickarlinjen och sömnadslinjen. De flesta elever närvarade vid cermonin som också fungerade som skolans terminsavslutning. Det som är speciellt med hur RYP utexaminerar sina elever är den gåva de färdiga murarna/snickarna/sömmerskorna får. Varje utexaminerad elev får en egen toolbox där de viktigaste (och ofta rätt dyra) verktygen finns.

Snickarnas toolbox.

Murarnas toolbox.

Cermonin framskred med bra fart, talen avlöste varandra i en jämn takt och till sist kom vi till huvudprogrampunkten: utdelning av diplomen.

En av eleverna får sitt diplom.

Denna gång var det endast snickare och murare som utexaminerades. Sömnadslinjen är så pass ny att första årskursen inte ännu är klara för utexaminering.