Lördagens rundtur i trakterna kring Atemo fortsatte efter besöket på vattenreningsverket till hemtrakterna för Kevin och Onasis. De är båda hemma från Atemo, men själva byn ligger en bit från missionsstationen där jag bor.
"The Highway" till Atemo. Vägen har blivit upprustad för endast en vecka sedan, så för tillfället är det en bra väg. Pojkarna påstod att det nog inte dröjer länge innan vägen är i dåligt skick igen och det har de antagligen helt rätt i. Det krävs nog inte allt för mycket regn för att vägytan skall sköljas bort och leran tar över igen.
Första anhalten var ett besök hos Kevins familj. Vi pratade en stund med en del av familjemedlemmarna. Onasis fungerade som tolk :)
Kevins mamma och några av hans småsyskon.
Familjen startade ett "kanin-projekt" för några månader sedan. De föder upp kaniner och säljer dem som husdjur. En inkomstkälla.
Jag tycker jag fick den sötare av kaninerna. Fast det är klart, den syns ju knappt på bilden i jämförelse med den Kevin har.
Några av de hus vi besökte och som tillhör Kevins stora familj. De flyttbara husen är den vanligaste synen på landsbygden. Den främre byggnaden är köket...
...med plats för öppen eld. Han i röd skjorta är Kevins äldre bror.
Jag har ingen aning om vem som tagit denna bild (antingen Kevin eller Onasis, skulle tippa på Kevin), eller vem pojken är men den var så söt så jag bara måste lägga upp den!
Owalo. Gränsplatsen mellan kisii-område och luo-område. Här hålls marknad varje måndag och fredag. Idag var det rätt tomt.
Strax innan vi kom upp på marknadsplatsen stötte vi på kvinnan på bilden. Ingen av oss kände henne, men hon ville hälsa och sen berättade hon om ett kvinnoprojekt de startat i trakten ganska nyligen. De föder upp hönor och några kor och får på så sätt inkomst till kvinnogruppen. Hon ville visa oss deras arbete så vi gjorde en avstickare in på en gård och fick se bl.a. stället där korna har sitt "krypin".
Sista stoppet på dagens rundtur blev hemma hos Onasis farföräldrar. Farmor i mitten.
Kenyanerna bjuder allt som oftast på något när man besöker dem. Här är det sötpotatis som gäller :)
Denna syn tyckte jag var så härlig så jag bara måste knäppa ett kort av den. En bra bild som avslutning på dagens rundtur. Tack till Kevin och Onasis för en kul dag!













Dessa småprojekt som ofta just kvinnor sköter om kan man nuförtiden en hel del läsa o. höra om, liksom också dessa kvinno-banker, där de kan få små lån för sina projekt. För ett par år sen utdelades ju ett Nobel-pris åt en asiatisk ekonom (tror jag det var) för grundandet av den första sådan kvinnobank. Dessa har verkligen blivit till stor välsignelse för kvinnorna i fattiga länder. - Kanin-uppfödningen fick mig att minnas efterkrigstidens Tyskland. Då var de nog inte husdjur utan blev helt enkelt mat för många hungrande familjer. Också mina farföräldrar uppfödde kaniner i liten skala. Vi barn fick samla maskrosblad o. annat grönt för dessa "husdjur". Gamla minnen från din Omi -
SvaraRaderaFantastiska bilder, kusinen min! ;) Du ser så glad och nyfiken ut och ååå vad dom där kaninerna är söta! Jag tycker också att du absolut har den sötaste.
SvaraRaderaBilden på okända pojken är också gullig. Han ser så glad ut.
Ha det bra! Nu är det sovdags för mig.
Kram, Mina