Rundtur på vattenreningsverk

Idag har jag hängt med Kevin och Onasis i princip hela dagen. På förmiddagen var vi på en drygt tre timmars promenad kring Atemo. De har länge velat visa mig runt här i omgivningen och idag passade det rätt bra för alla parter.

Vi började promenaden med en rundtur på vattenreningsverket som finns en bit utanför missionsstationen. Stället drivs av statliga krafter och ger vatten till Oyugis som är den närmaste större orten till Atemo. Vi knallade helt enkelt bara in där, pojkarna talade lite med några som jobbade där och sen fick vi fritt röra oss på området och in i alla byggnader. Det var lite kul! :)

Guiderna för dagen. Kevin till vänster, Onasis till höger. Båda två agerade även fotograf under en stor del av dagen. De blev riktigt duktiga ju mer bilder de tog. Många av bilderna här nedan är tagna av dem :)

Här börjar hela reningsprocessen. Det är inte en direkt ren råvara man har att göra med...

Uppe på plattformen ovanför floden.

Först steget i från flodvatten till dricksvatten. Här är pumparna som ser till att vattnet förs från floden till själva reningsverket. Tidigare drevs dessa av generatorer. Idag finns det ström på platsen så nu drivs de av elektricitet.

Nästa anhalt. Ännu ett antal pumpar som för vattnet till rätt ställe.

Centralen som driver hela processen.

Från de två pumphusen åker vattnet sedan till denna "byggnad".

Bassäng nr 1. I tankarna finns någon typ av stenar som hjälper till vid reningsprocessen. Förstod jag rätt är det i dessa tankar som den huvudsakliga reningen sker.

Onasis hade verkligen koll på hur allt fungerade så jag fick en riktig lektion under rundvandringen. Väldigt kul att ha någon med sig som kan berätta om hela processen! Här är han i full gång med att förklara de olika bassängernas funktion.

Hit kommer sedan det rena vattnet för lagring tills det pumpas ut till Oyugis. På morgnarna är tanken full och under dagen töms den sedan vart eftersom vattnet förs vidare för användning.

Jag sa ju att vi fick röra oss vart vi ville på området och tanken var inget undantag. Vi klättrade upp. Detta trots vissa skeptiska yttringar från pojkarna: "Tror du att du kan och vågar klättra dit upp?" Ha, som om inte jag skulle klara det! De blev snabbt tysta då jag tog täten och lätt stegade upp och sen stod och kollade ner på dem :D 

Ner i själva tanken ides jag däremot inte ta mig. Nöjde mig med att kika ner och akta mig för att trilla i...

...för ner var det lååångt.

Uppe på tanken.

Till sist fick vi signera en gästbok. De måste ju ha koll på vem som rör sig på en statlig anläggning ;)