Jej, jag har ett fungerande internet (även trots att det är smått opålitligt, så ni får ursäkta ifall det nån dag inte blir nåt inlägg här)! Vi var med Rut igår och skaffade ett kenyanskt nummer (den som vill ha det får höra av sig ;p ) och som sagt, ett internetmodem. Ärendena tog ett tag så det var sen eftermiddag före vi började köra mot Atemo. Vi kom fram strax efter 7 på kvällen och då var det kolsvart! Mellan klockan 6 och 7 är det nästan som om nån skulle slå av strömbrytaren. Det blir mycket påtagligt mörkt på en gång. Rätt häftig upplevelse att se hur skymningen tog över tills det till sist man knappt såg nåt mera. När vi kom fram bjöd Kerstin (svensk missionär sponsrad av SLEF) på kvällsmat och efter det drog sig alla tillbaka till sitt. Och ja alla har sitt eget krypin, även jag. "Krypinet" är inte mindre än ett hus som är säkert 4-5 gånger så stort som min lägenhet hemma i Vasa. Och allt det rår jag över ensam under min vistelse här. Rätt lyxigt :) Nedan en bild på "my place".
Så mycket om mitt krypin för denna gång (skall ge er en grundligare husesyn i något senare inlägg).
Dagen inleddes tidigt för mig. Vaknade strax före 6 och fick inte tag på sömnen mera efter det så jag satte igång med att fixa med nätet och telefonen. En sysselsättning som helt uppenbart gav resultat. Vid halv 9-tiden traskade jag till Ruts hus där hon bjöd på morgonmål. Efter det tog vi det alla lugnt (eller jag gjorde det i alla fall) på varsitt håll. Bl.a. stiftade jag lite bekantskap med omgivningen på missionsstationen.
Efter en gemensam lunch med Rut och Kerstin hoppade vi in i Ruts bil och så hoppade bilen (bokstavligen) iväg med oss :D På vägen till Kisii (staden vi åkte till) satt jag mest och fascinerat iakttog omgivningen (det var ju mörkt när vi kom hit igår så då blev det inte så mycket annat sett än vägen). Kameran dokumenterade lite allt möjligt. Bl.a. nedanstående scen där Kerstin och en lokal flicka sjasade iväg några kor som inte hade nån tanke på att släppa oss förbi.
När vi kom till Kisii så var det marknad pågång. Fullt med folk som sålde allt möjligt. Kerstin hälsade på en bekant lite utanför Kisii och jag och Rut åkte till Nakumatt för att jag skulle få handla lite förnödenheter. Slutsumman blev fyrsiffrig (inte euron dock). Nakumatt är ett stort varuhus som finns lite här och där i denna trakt. Storleken är väl ungefär som Citymarket/Prisma men utbudet av varor är som i Onnenkylä i Tuuri. Det fanns i princip allt!
När vi kom ut ut Nakumatt regnade det och regnet tilltog helatiden. Till sist fick jag konstatera att jag fått uppleva ett försiktigt sommarregn (läs: störtregn som förvandlade vägarna till floder). Plötsligt var det inte så mycket folk ute mera och marknaden låg öde.
Väl tillbaka vid Atemo lastade vi av våra varor och jag tog mig ett kvällsmål. Nu har jag just kommit tillbaka till mitt hus från filmkväll med tjejerna. Vi såg den första filmen i Damernas detektivbyrå. Mysig film! :)
Nu skall jag låta mig vaggas till sömn av gräshopporna :)
God natt!




Hej Bienchen! Oj, vad jag kommer ihåg vår tid i Afrika då jag läser dina beskrivningar! Det plötsliga mörkret på kvällarna, "gräshopparnas" högljuda gnisslande under natten, de häftiga regn som förvandlar den röda laterit-jorden till glashala banor o. vägarna till floder - allt stämmer. Underbart att du får ha ett eget rike för dig! - Vem är de där flickorna, som du tittade på Mma Ramotswe-filmerna med. Jag ville ju ge dig någon av dessa böcker med på resan, men glömde. - För resten: Här regnar det också mest hela dagarna nu. Vår trädgård är helt vattensjuk! Kram, Omi
SvaraRaderaBra jobbat med internetuppkopplingen! Way to go! :-) Då får man se om det finns möjlighet till lite videokonferens...
SvaraRaderaMorjens! Ditt place ser riktigt kiva ut. Jag är nog lite avundsjuk. Du har shorts väder men det har inte vi. Det är regnkläder som gäller och snart blir det väl att plocka fram snöskottaren = ). Ha d gott! don C
SvaraRaderaVa roligt att du ha fått internet! Trodde int du sku få upp bloggen så här snabbt! Nu kan jag också följa me på din resa på ett hörn jejj :) Ha du faktiskt fått ett eget hus?? De ser ju riktigt mysigt ut, på håll iaf. En grön trädgård och allt! På vilket sätt blir de så mörkt om nätterna? Finns det inga gatulampor längs med vägarna?
SvaraRadera//Michelle
Jag beställer ett kenyanskt nummer av dig tack! :D
Omi: Flickorna = Rut och Kerstin. Missionärerna från Finland och Sverige.
SvaraRaderaMichelle: Gatubelysning?! Nädu, har inte sett nåt sånt sen jag landade här :)