Pikipiki

Ett av de vanligaste färdmedlen här är pikipiki, alltså lättmotorscykel. Dessa kan vara lastade fullt med folk och dessutom en massa bagage. Det är helt otroligt vad allt de lyckas transportera på en pikipiki; allt från långa bitar takplåt till möbler!

Onasis kör pikipiki från och till. Nu när han är ledig från skolan tillbringar han de flesta dagar med att kuska omkring folk. Igår var det en passlig dag att utnyttja det :) Jag var hemma hos Kevin och påväg dit mötte vi Onasis som var i full färd med att skjutsa någon någonstans. Han meddela att när vi skulle tillbaka till missionsstationen så skulle vi slå ringa honom så skulle vi få skjuts :)

Sagt och gjort. När vi ville tillbaka slog vi en signal och några minuter senare trängde vi ihop oss på denna hoj.

Väl tillbaka till Atemo så fick jag frågan: "Vill du testa att köra?". Vad månne svarade jag på det...? ;p

Bensincheck...

... och sen bar det av :D

Först fick jag knappt göra nåt själv. Onasis satt bakom mig och gjorde typ allt för mig (jag fick knappt ens gasa själv). Sen efter lite tjat från min sida släppte han med viss motvilja iväg mig på en tur på egen hand runt huset. 

Efter att jag fått applåder av ett antal åskådare klättrade Onasis upp bakom mig igen och beordrade mig att köra ner till vattenverket (ca 1 km) med honom som passagerare. Janå varför int :) Haha, ni skulle ha sett minerna på lokalbefolkningen här utanför missionsstationen när en pikipiki plötsligt susar ner för backen med en kvinnlig mzungu bakom styret :D Å jag hade sååå kul!

Lite imponerade blev nog vissa helt klart. Onasis slutkommentar: "Jaa, för mig tog det två månader att lära mig hantera den här... du bara sätter dig på den och kör iväg. Men så säger det ju också att vita har lätt för att lära..." :D